Café Sodom

På Café Sodom drabbar koffeinister av alla brunhetsgrader samman, de flesta övertygade om att de inte är beroende av alkaloiden koffein. Själv har jag druckit kaffe mer eller mindre dagligen sedan jag drack på sockerbit med min farmor som 8-åring.

Ibland har jag haft ofantligt ont i huvudet, som migrän. Men då jag inte tror jag är kaffeberoende har jag istället kastat i mig paracetamol, ibumentin och opiater mot den plötsliga huvudvärken, alltid utan verkan. I snart 30 år. Jag börjar så sakteliga inse att jag är koffeinist.

En koffeintablett för missbrukare som man kan köpa på valfritt apotek i valfri apotekskedja ägd av valfri internationell företagsgrupp innehåller 100 mg koffein. Det motsvarar ganska väl vad en bryggkopp levererar som svettning, hjärtklappning, ångest och förhöjd vilja att tänka, tänka, tänka och prata. Spännande nog innehåller en liten kopp espresso på ringa 3,5 cl runt 20 % mer koffein än så. Det är nämligen så att själva kaffepulvret i espressoblandningar är koffeinrikare, 3 mg/g mot 1 mg/g. Jag börjar så förstå att det inte bara är diskursen om smak, finess och kultur som drivit in mig och så många andra sodomiter på espressons svarta motorväg där accellerationgrad och inte farttak står tryckt på vägskyltarna.

Drogforskare spekulerar mycket i de trender av substansdistributionens hastighetsökning som ser ut att följa dels demokratiseringen av bruket ut i en massmarknad och dels moderniseringen som helhet. Laudanum ersätts av isolationen av morfin 1804 av den gode apotekaren Sertürner, vidare mot injektionssprutans enorma eskalering av distributionssystemets hastighet ca 1850 och så syntetiseringen av opiaterna till heroinet 1898. Snabbare och snabbare effekt av renare och renare alkaloid (de organiska kringmolekylerna är bortrensade). Piprökningens omständliga pyssel ersätts av den färdigrullade cigarren under 1800-talet med borgerskapets offentlighet. Cigarrerna blir mindre och mindre när tiden blir knappare och knappare för denna pressade skara professionaliserade yrkesmän mot slutet av 1800-talet och demokratiseringen av rökningen lägger grunden för cigarettens monokultur på tobakens område. Snabbare att röka, mer nikotin per sekund. Adderandet av amoniak och glasfiber ökar nikotinupptaget än fortare under 1900-talet.

Samma sak med min farmors kaffe. Kokkaffe blir bryggkaffe. Ångkraftens industriella omstöpning av samhället slår sönder de gamla kaffehusen Lloyds och Twinings där tidningsväsendet och försäkringsbolagen föddes och ersätter dem med den kromade espressomaskinen, espresso, genast!

Där står vi nu. Här sitter jag nu. Huvudvärk och begär efter en snabb, underbar kopp. Men trenden av demokratisering och uppsnabbning tränger ännu på. Kanske ska jag ta ett koffeinpiller? Nej! Den biofysiska förklaringen till drogkonsumtion får inte segra så enkeldeterminerat! Smaken! Kulturen! Nej, jag vill ha en rund, distinkt drog av full historia. Jag vill ännu ha en espresso. Nästa gång du kommer in på Café Sodom, överraska baristan och beställ en trippel cappucino scuro.